Shards of me

Ångest över det mesta. Speciellt över julen. Allt mat och allt folk och min fucking perfekta jämnåriga kusin. Jämte henne känner jag mig så värdelös och misslyckad och ful och fet och... allt. Hon är så jävla duktigt på att måla/fota/arbeta bla bla bla och jag kan ingenting. Vad har jag att komma med när hennes presenter alltid är saker hon har gjort själv, som visar hur duktig hon är?

Och maten... efter gårdagen är jag jävligt glad över att inte ha haft någon aptit idag. Det funkar inte när man vaknar hungrig (var fan kom det ifrån liksom?) och sen äter tidig middag, man blir för hungrig sen. Idag lite middag, inget mer.

Nu måste jobba. Imorgon måste jag städa, baka, handla, jobba. Och säkert något mer. Den 23:e börjar det komma folk och sen har vi gäster till den 28:e, som mest 14-15pers. Hur stå ut?

Känner att det nog kommer bli mest ångestdravel i den här bloggen. Men någonstans ska väl allt ut.