Fyfan vad jag vill snitta upp låret. Eller någon annanstans. Men jag ringde Lelle (tack tack tack) och jag fick ta en Imovane och nu ska jag sova. Går på det tidiga uppropet imorgon och sen kan jag spendera resten av dagen i sängen.
Tankarna fick frispel. Jag var tvungen att sätta mig på golvet och titta igenom gamla dagböcker och hitta bilden på Simone. Ju mer jag letade desto mer läste jag och hur fan har jag mått? Hur och vad har jag tänkt? Vad har hänt? Någon gång då jag är mer stabil måste jag läsa igenom allt. Är det verkligen på riktigt?
Fuckit. För tillfället. Jag ska ju sova.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar