jag är ganska så extremt glad att jag är någorlunda väck på 30mg sobril.... det innebär ju att min tillvänjning till benso har försvunnit. vilket ju inte alls är dumt.
ångesten gör mig så jävla handlingsförlamad och det håller inte. vill våga be min soon to be nya läkare om lyrica, men vettefan om jag vågar.
överåt igårkväll men idag måste det gå bättre, orkar inte illamåendet och ångesten och...fyfan.
hade tänkt fixa två tvättar idag och städning av rummet men det blev aldrig av. kanske imorgon. fast då ska jag till marie, vilket kanske är välbehövligt. jag har lyckats fylla i vissa av delarna av egenremissen till scä men har ingen aning om jag någonsin kommer våga skicka in dom. så sjuk är jag inte. och vadfan kommer hände om dom inte tar in mig. the end. inget hopp whatsoever.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar